Tiden går och man förändras.
Tänker på att jag känner mig så glad jämt. Att jag är sorglös på ett nytt sätt. Att jag tycker att livet är rikt och fullt av överaskningar. Jag får så mycket hela tiden och jag kan ta till mig det jag får. Inte så många hinder längre mellan mig och mig själv. Mitt jag har suddats ut och ett själv har blivit framträdande. Mitt själv, det som är jag. Det som alltid har varit jag men legalt dolt bakom ett falskt jag.
Inom psykologin pratar vi om jaget och självet. Jaget är det vi blev genom åren medans vårt själv är det vi var från början. Det sanna självet blir naggat i kanterna genom åren och plötsligt är det inte så mycket av det sanna självet kvar. I bland vet man inte längre vem man är. Plötsligt hamnar man kanske i en situation då de invanda beteendet man har inte funkar längre. Man har inga redskap längre som känns bekväma. Man känner helt enkelt inte igen sig. Och plötsligt kan man inte hantera det som man så galant tidigare kunnat hantera. Det är då det händer. Man får en möjlighet att se på sig själv och omvädera saker och ting.
Jag tror att många blir rädda och låser till men det finns också de som blir nyfikna och vill se mer av det dolda det undangömda inom oss. James Hollis pratar om att det börjar som en kontinentalförskutning. Det gnisslar och skaver inombords och man förstår sig inte längre på sig själv och sina reaktioner. Det som var oviktigt tidigare kanske man vill måna extra om och tvärt om det som varit viktigt framstår som banalt.
Detta kan te sig som oerhört skrämmande man vet plötsligt ingenting och man går liksom inte så jordfast på marken längre. Det kan gunga rejält. Jag har sett det hos många och jag har gjort resan själv. Helt plötsligt så är mitt liv inte som det varit och jag blir tvingad att hitta nya vägar.
Det som också är spännande tycker jag att det ges alltid nya möjligheter till förändring om man är lite vaken på vad som sker. Färdig blir man aldrig och det är det mest spännande tycker jag för plötsligt händer det nya saker som ger nya erfarenheter.
Det här året hade jag tänkt vara ensam. Inte gå in i någon relation. Trodde inte att jag hade kraft till det. Plötsligt faller min bild av realtioner och jag får en ny härlig erfarenhet att en relation inte tar kraft den ger. Den ger ny energi och jag får kraft att göra allt det jag tänkt på ett nytt sätt.
Det här året ska bestå av om jag får önska. Vila, jobba lagom mycket och min fritid ska vara guldkantad av min nya relation. Den ska jag vårda så gott jag förmår för den känns så rätt. Hoppas vi hittar nya vägar tillsammans och att vi kan utvecklas tillsammans och göra livet ljust och vackert.
